Bergsförråd MTT 403, Samstorp

[Denna artikel publicerades först på SFHF hemsida under 2014.]

Var detta bergrum mer än ett förråd? Under flera år har det sagts att Fo-stab för försvarsområde 52 skulle ha varit samgrupperat i förrådsberget. Under FortV’s försäljningsvisning fick SFHF tillgång till berget och vissa ledtrådar hittades men frågetecken kvarstår.

Norr om Karlstad, nära samhället Samstorp ligger ett större bergrum längs en grusväg. När den byggdes är oklart men troligen byggdes mestadelen om inte allt senast på 1950-talet. Fram till 2009 (ca) hade Fortifikationsverket hyresgäst på anläggningen. Sedan dess har den stått tom och den såldes i december 2013 efter en visning i november.

Fo52_Gritning1-730x516

Från FortV försäljningsunderlag.

Anläggningen inritad i skala på kartbild. Bergtäckningen syns och även hur mycket längre in det skulle finnas god bergtäckning.

När bergrummet byggdes är alltså inte klarlagt, troligen i början av kalla kriget. Det återfanns inga inskriptioner på stötvågsdörrar etc. som kunde härleda till byggår. På en dörr stod 1975 att läsa men det är helt klart att den härrör till en modernisering av berget. Stötvågsbarriärer och andra dörrar är av äldre snitt, även luftfiltrering med stenfilter typ tyder på 1950-tal.

Anläggningen är stor och måste varit viktig på sin tid, utanför fanns en rad ståvärn och värngångar nedgrävda i terrängen. Mellan inslagen fanns ett skyddsrum, möjligen av typ SK10, den är numer plomberad. Att gå igenom hela anläggningen och tillbaka till ingången tog 10 minuter i rask takt.

Att anläggningen varit MTT 403 Alster (Materiel och tygförråd) är utom all tvivel. Även om byn Alster ligger en bit bort så är fastighetsbeteckningen det. Byn Samstorp figurerar även i handlingar och det är då det blir intressant om något annat funnits i berget under någon tidsperiod. En sökning i krigsarkivets handlingar på ’Samstorp’ ger tillbaka kodnamnet ’Monika’ i civilförsvarsstyrelsens hemliga arkiv. Tillsammans med flertalet av Sveriges civilförsvarscentraler finns här alltså även denna med. Det som figurerat på närbaserade sidor under flera år är att Fo52 staben skulle ha det kodnamnet och att detta då även skulle varit en g-plats – gemensam stabsplats för militär och civilförsvar.

Brandisntruktion för MTT 403

På en ritning som en forskare säger sig ha är punkten för Monika / Fo-52 placerad i detta område. Kartan ska vara från 1960-talet men vi har inte fått tillgång till den till denna artikel utan kan bara hänvisa till den. Att det skulle funnits två stora anläggningar i närheten av Samstorp är inte troligt utan det borde vara detta bergrum som avses.

Det finns alltså minst två källor som pekar på att detta bergrum skulle ha huserat en viktig stabsplats för cirka 50-60 personer. Hur ser det då ut i berget?

Inslag 1 sett utifrån yttersta dörrarna. Det trollska luftintaget samt inslag 2.

Inslag 1 sett utifrån yttersta dörrarna. Det trollska luftintaget samt inslag 2.

Vid besöket pratade FortV personal om en ny och en äldre del av berget. Om detta stämmer är heller inte helt klarlagt men helt klart är att den södra delen (kammare 08-14) skiljer sig från övriga delar. Mycket möjligt har denna del byggts till något senare och då för förvaring av explosivt materiel. Vid ingången till varje skepp finns här eldförbudsskyltar och höjden i orten är också betydligt lägre.

Korridor 10 mellan kammare 11 och 12

Korridor 10 med kammare 13 till höger och 14 rakt fram

Vid inspektion av ventilationen från huvudintaget mitt mellan de två inslagen går den enda stora ventilationstrumman mot norr och de två huvudskeppen där (21). Majoriteten av luften går in i området runt generatorerna och stor del användes troligen till just reservelverken. Vid korsningen i den södra delen kommer mer luftkanaler in från inslag 2 och skickas in i orten med kamrarna 02-06.

I rum 37 tittandes mot luftintaget. Den grova luftkanalen som kommer utifrån går mot generatorn. I taket kommer även en mindre kanal från rum 07 och viker av in mot kammare 02-06. (c) Lars A. Hansson

Notera att det förutom stenfilter vid huvudinsuget inte finns någon som hellst rening av luften, heller inga spår efter utrustning för att sätta övertryck i anläggningen. I alla inspekterade kamrar går luften in i en luftkanal med ett brandspjäll på inkommande ledning och sedan ut igen i en ny ledning för returluften. Vid en brand stängdes alltså lufttillförseln av till just den kammaren men inget annat gjordes. På några ställen i anläggningen går även luften genom avfuktare innan den ”släpps ut” i korridorerna.

I kammare 02 med kammare 05 och 04 till vänster. I taket syns luftkanalerna och in till kammare 05 syns det fyrkantiga brandspjället över dörren.

Mellan de möjliga två olika delarna tidsperiodmässigt finns en utrullningsbar cementport som stötvågsbarriär (38).

Stötvågsport 38. Notera den grova lufttrumma som går igenom stötvågsporten genom den lilla rummet som sysn på ritningen och att kanalen fortsätter på andra sidan stötvågsgränsen. Genom denna lösning är det ytterst svårt att sektionera luften i olika delar och även skapa ett övertryck. . (c) Lars A. Hansson

Inne i rummet där stötvågsporten förvaras med sin motor. Notera skottglugg mitt i cementporten.

Vid ingången till den södra orten finns även en tyngre dörr (09), samt att orten har en stötvågsficka (44) och att den viker av något söderut skulle förbättra skyddet om en stötvåg slog in genom inslag 2.

 (c) Lars A. Hansson

Stötvågsficka 44, stötvågsport 09 och korridoren 10 i sin fulla längd.

Mellan inslag 1 och den norra orten finns en liknande stötvågsport i cement (32). Här finns även ett mindre luftintag utifrån ingångsorten med stenfilter men ingen annan filtrering.

(c) Lars A. Hansson

En underlig liten tunnel för luftrening, fotad från rum 15. Denna rening kunde endast ta hand om större partiklar.

En bit innanför båda inslagen finns skottgluggar där personal skulle kunna bevaka inslagen.

Den mellersta orten med fyra kamrar har troligen inrymt torrt materiel som ett typiskt tygförråd skulle innehålla. I alla kamrar hänger fortfarande nummerskyltar kvar i taket för positionering av pallplatser. Utrymmena utanför är gjorda för mindre lastbilar eller palldragare med avvägda lutningar utan att vara för branta.

I rum 37 mot kammare 04 och 38.

 (c) Lars A. Hansson

I rum 37 mot kammare 04 och 31.

 (c) Lars A. Hansson

I kammare 14. Notera pallställsnummer i taket.

 (c) Lars A. Hansson

I kammare 06, även här med pallnummer i taket.

Den norra orten, som börjar med generatorer och ställverk innefattar först en större lagerlokal med ett inbyggt kontor av något modernare slag. Här återfanns klistermärken som pekar på förrådstjänst och en brandinstruktion över MTT 403 från 1975. Längre in i denna ort finns kylkompressorer och en mindre verkstad innan det stora frysrummet (30) avslutar längst in. Detta har på många ställen pekats ut som kylrum men skyltar på plats pratar om frysrum. Isolationen i väggarna tyder också på kallare klimat.

(c) Lars A. Hansson

In mot kammare 21 med 16-18 till höger. Här finns inga rester av någon extra stötvågsport eller anordningar för övertryck som kan ge någon information om att en stab skulle funnits här inne.

 (c) Lars A. Hansson

Generatorrum 18.

 (c) Lars A. Hansson

Inne i rum 19-20 med utsikt över rum 21.

 (c) Lars A. Hansson

Inne i frysrummet 30.

Inte i någon del av anläggningen återfanns spår efter att den haft en stab installerad. Endera har dessa spår raderats grundligt eller så har staben aldrig funnits i anläggningen. Det finns inga logement, toaletter, ordersalar eller kontor. Det finns heller ingen luftrening värd en stabsanläggning, heller ingen funktion för att skapa eller behålla ett övertryck i anläggning.

En till stor skillnad är att viktiga anläggningar nästan alltid har minst en reservutgång/nödutgång, oftast i en annan riktning än huvudingången eller på toppen av anläggningen. I Samstorp finns endast de två inslagen.

Avsaknaden av alla dessa funktioner och installationer får det svårt att tro att staben för Fo52 någonsin funnits i anläggningen, utan att den endast varit planerad för detta. Den volym i Krigsarkivet som behandlar ”Monika” har tittats igenom av arkivet och de har beskrivit det som att handlingarna startar i januari 1950. Då planeras anläggningen som upl för bland annat Länsstyrelsen. På ett tidigt stadium kommer Civilförsvarsstyrelsen in då man diskuterar utbyggande av anläggningen med skyddsrum. Ärendet går i volymen att följa till slutet av 1952. Av skrivelserna att döma väljer Länstyrelsen en annan plats men bygget fortsätter mot förrådsverksamheten.

Kommande Evenemang

  • Det finns inga evenemangs på denna plats.
  • Laddar Karta...

    Inlägget finns i kategorierna . Bokmarkera permalink.