Avslutad bunkerweekend

Låg lite sjuk i mitten av veckan så rapporten från bunkerweekend med engelsmän fick bli lite försenad.

Vi började med att träffas i Sollentuna och var snart ute vid Prästgårdsfortet och den närliggande batteriställningen. Allt detta ligger nära Täby kyrkby, norr om Stockholm och är en del av norra befästningslinjen runt Stockholm från början av 1900-talet. Det T-formade infanterifortet var något helt nytt för mina vänner och det blev en bra start på helgen.
In i bilarna för en timmes färd till HC Norrtälje där nuvarande ägare mötte upp. En rätt bibehållen anläggning men det fattades en del utrustning, inte minst masten på toppen som blåste ner i en storm i slutet av 1990-talet!
Ovan syns den enda ingången som slutar i en stötvågsficka men på vägen in finns också en stötvågsförträngning, vilket inte är vanligt in en civilförsvarsanläggning.
Röret som syns till vänster är avgasutsläppet och generatorn stod i ett rum till vänster om ingångsorten med anläggningen bakom stötvågsport till höger.
Denna anläggning har inga tecken på att ha uppdaterats under årens gång, inget EMP-skydd och heller ingen nödutgång från de två våningarna.

Efter middag och lite ölande på hotellet så fortsatte vi morgonen efter på småvägar mot Simpnäs och taxibåten till Arholma. Vädret var rätt kyligt och snö blåste in när vi var på ön. Tittade på båken och resterna av bataljonsstaben för Arholma innan vi gick mot österhamn och det bevarade ksp-värn som finns där. Ett fint värn med ksp-gluggar runt hela värnet och obs-huv i mitten.
Vi gick sedan småvägar, stigar norrut och västerut upp till Arholma Nord och möttes direkt av guiden Claes som tog över på engelska för en något utökad visning av batteriet. Vi började naturligt på hjässan då ljuset snart skulle vara borta. Senast jag var här intervjuades jag av Radio Uppland 2005 när arbetet med ett bavarande påbörjades och då fanns inte den nya nödutgången, ett jobb som FortV verkligen gjort snyggt.

Vi gick igenom hela det kompakta fortet i lugn takt och fick se det vi ville. Tack även till värdparet Per och Marie för hela guidepaketet. Hela anläggningen är intakt sedan den användes förut lite tillägg av dockor och den Arte 724 utrustning som i orginal fanns på Ovanskär.
Efter en härlig middag och samkväv gick vissa ut i mörket för att kika på en Sk10 och LV-mättornet som finns på området.

Sista morgonen med gänget tog vi passbåten tillbaka till Simpnäs, följt av en lång bilfärd till Västerås. Stannade dock till i Norrtälje igen och tittade på Blodhundsroboten, Rb 68, gjord i England som står på display på det gamla regementsområdet. Vi tittade också på det stängda LV-museet med de få saker de hade utanför. Detta korta besök renderade dock i att en av engelsmännen äntligen fick se en stubbkanon, dvs en kanon som under tidigt 1900-tal användes som luftvärnspjäs innan speciella pjäser utvecklats.

Sista målet var Mariaberget i Västerås, stans största skyddsrum. Ända sedan jag visade denna grupp Katarinaberget i Stockholm har jag förstått deras fasination över civila skyddsrum, något som inte fanns i Storbritannien under Kalla Kriget. Här möttes vi av fyra medlemmar ur SFHF och kommunens tekniker. Ca 2½ timme senare kom vi ut igen, snön låg då några centimeter och snöbollskrig utbröt.
Innan dessa hade vi gått igenom hela detta skyddsrum som enligt yppgift skulle kunna husera ca 5000 personer i sex stora skepp. Generatorer, vattenförsörjning etc fotograferades och inte minst den imponerande persontrappan som skulle leda ner folk.
Sist så förevisades en av de tunga stötvågsportarna i aktion – och när alla kameror och video inte var igång första gången blev det två förevisningar.

Hoppas kunna ladda upp lite mer bilder så snart tiden finns. Nu planeras det redan för en veckolång tur upp till Norrland för sommaren.
Back to category overview Back to news overview
Older NewsNewer News

Posted by Lars on Thursday 14 January 2010 – 18:50:09 | Read/Post Comment: 0 |